Mänskligheten utvecklas i rasande fart

Arten människan är mycket mer lik sig själv än någon djurart. Så skulle man kunna uttrycka att det blev en "flaskhals" för endast omkring 75 000 år sedan när Mount Taba på Sumatra fick ett utbrott, som medförde vulkanvinter i omkring sex år och ändrade klimatet för hundratals år framåt.

Askan från vulkanen hindrade solljuset att nå jorden, temperaturen sjönk och följden blev att mänskligheten höll på att dö ut. Bara så få som omkring 10 000 kvinnor i fertil ålder lär ha överlevt.

Följden av detta är att inte är någon större genetisk skillnad mellan olika folkgrupper på jorden. Det kan till och med vara större genetisk skillnad mellan individer hos olika folk än mellan svarta och vita.

I södra Afrika finns en stam, som säger sig vara hebréer och anser sig vara judiska och håller fast vid den tron och kulturen. De är alla svarta och ser ut som andra i sin omgivning, men påstår att de har utvandrat från det heliga landet. 

De har flytt undan assyrierna för ett par tusen år sedan, vilket modern forskning kan påvisa med genteknik. De har vandrat ned över Mellanöstern och vidare genom Afrika sammanhållen av sin kultur. Denna lilla folkgrupp är ett exempel på att kulturen i olika former har varit grunden för människans utbredning över jorden. 

Kulturen har skapat grunden genom att människor har kunnat föreställa sig framtiden och för omkring 50 000 år sedan började använda avancerade redskap. För omkring 10 000 år sedan uppkom jordbruket och de människor, som först koloniserade vårt land, såg ut ungefär som de som bor i Mellanöstern idag. Men det var svårt för mörkhyade att ta till sig tillräckligt mycket D-vitamin i det solfattigare norra landet, så klimatet gjorde att alla blev blekare i skinnet.

Ingenting är statiskt på jorden, inte heller vi själva. Vår förvandling går i rasande fart sett ur ett universellt perspektiv. Kvinnor har mer än män flyttat runt, för traditionen var att de skulle flytta med sin man. Så kvinnors gener är mer uppblandade än mäns.

Fortfarande är naturligtvis inte risken för framtida "flaskhalsar" borta. Vi kan drabbas av en ny supervulkan och dess utbrott. Det finns kandidater till detta både i Nordamerika och borta i Asien. Den troligaste vulkanen för ett nytt sådant utbrott är calderan i Yellowstone i USA.

När vulkanen Tambora hade ett utbrott år 1815 så slungades omkring 100-150 kubikkilometer aska och sten ut i atmosfären och det medförde missväxt följande år över jorden. Också i Europa. Men en supervulkan slungar ut omkring tio till tjugo gånger mer material vid ett utbrott och det är att likställa med att en flera kilometer stor asteroid slår ned på jorden.

Ett sådant utbrott skulle skapa ett nytt utdöende bland arterna på jorden. Vi människor inte undantagna. Supervulkaner har i genomsnitt ett utbrott per 50 000 år på jorden. 

Om supercalderan i USA:s nationalpark får ett utbrott skulle hela USA och Kanada drabbas. Och i sin tur resten av världen. Det skulle vara en katastrof helt likvärdig med ett nedslag från rymden. Men vi har ingenting att sätta emot ett vulkanutbrott, så därför talas det inte så mycket om dem.

Möjligen skulle alla dessa fakta om mänskligheten och den jord vi lever av kunna få mänskligheten att se sig själv i ett större perspektiv. Precis som vår planet när den fotograferades utifrån rymden och månen fick oss att inse vilken pärla den är i ett stort och nästan tomt universellt mörker. Och detta i sin tur rikta in oss själva på något annat än krig och att förfölja varandra.