Män är det farligaste vi har

Jag minns det fantastiska 80-talet då det ryktades att det fanns människooffer uti skogarna. Där satanssekter stal barn och mördade dem. Detta undersöktes grundligt och befanns vara en skröna av folkligt slag, som gick runt, runt och växte med avståndet till den som först berättade den.

Men numera körs en liknande mansförföljande skröna över land och rike (jo för det var förstås män som var med i satanssekterna också) och påstår att män förgriper sig på sina barn. Detta undersöks också varje gång i polisutredningar och olika sorters tingsliga eller hovliga rätter. 

Och varje gång dessa lagliga män och kvinnor kommer fram till att mannen i fråga är oskyldig så är det alldeles för sent. För lagens kvarnar mal mycket långsamt och barnen har redan utsatts för ett rättsövergrepp med samhällets hjälp. Och mamman är alltid oskyldig till att ha ljugit för hon är och var så hiskeligt rädd för denne man, som hon en gång har avlat barn med.

Jag minns ännu hur det var på 50-talet då mamma och pappa skildes och hon förtalade honom så mycket att jag inte ville prata i telefon ens med honom. När hon svarade vill säga. 

För det är självklart att man inte som barn kan ta avstånd från båda föräldrarna. Tvärtom så älskar alla barn sina båda föräldrar och vill att de ska vara sams, men när de nu inte är det så tar en sjuåring (som jag var då) förstås ställning för den förälder man bor hos. Av ren självbevarelsedrift. 

Numera går det bra att säga att det finns problem och så vips blir barnen mammans helägda egendom. Vi är på väg mot ett stats- och myndighetsmatriarkat i Sverige. Detta lyckades förra regeringen med innan de fick avgå. Borde det inte vara dags att ändra tillbaka våra lagar så att mammor och pappor bägge har möjlighet att uppfostra sina barn?

Och i hemlighet älskade jag min pappa över allt på jorden för jag var ju lik honom och har i dag samma yrke, som han hade. Så det var en fullständig katastrof att jag inte fick umgås med den förälder jag hade råkat ärva mina starkaste genetiska anlag ifrån. 

Jag har för länge sedan förlåtit bägge mina föräldrar, men lider med alla barn, som fortfarande utsätts för detta samhälles prövningar.