Jag fick veta det genom mäklaren som ska sälja hans tomt och hans hus. Nisse tillhörde det slarviga gänget, som inte klarade sig utan strikt tillsyn.
Hans hus är rivningsfärdigt, för han flyttade till mammas bostad i stan när hon dog. Och sedan gick det utför med Nisse. Han tillhörde de som drack och inte höll ordning.
Innan hans mamma dog gjorde han ett ryck och försökte isolera sin gamla sommarstuga, men han slutade mitt i en planka och sedan dess har skogen nästan kvävt huset. Tätt inpå växer nya träd och skymmer det som borde ha varit en veranda, men aldrig blev det.
Verandadörren leder rakt ut i ingenting. Hans provisoriska elskåp hänger på sned. Det har det gjort så länge jag minns. På ena sidan bort från vägen har fönstren länge varit sönderslagna. Det är väl Nisses kompisar, som har brutit sig in.
Han drog själv hit dem. Och en gång träffade jag på Nisse när han smög runt på granntomten och letade efter något att ta med sig. Grannarna frågade oss senare om vi hade sett vem som tog bensindunken. Det var nog Nisse eller hans kompisar, men vi såg aldrig när de gjorde det.
Det var kanske mamman, som höll honom vid liv. När hon dog gick det rätt utför med honom själv. Drickandet tog väl över.
Och nu vill dödsboet har minst 1.950 000 för den igenvuxna tomten med det rivningsfärdiga huset. Varför han inte sålde innan han dog är obegripligt. Men kanske begrep han att det skulle gå ännu fortare åt skogen då. Med honom själv.
En gång i tiden jobbade han åt Televerket, men det var länge sedan. Han var trots allt en rätt god medborgare sedan han blev förtidspensionär eftersom han inte levde så länge.
Jag dömer inte Nisse. Har ingen aning om hur ett gott liv skulle ha levts i Nisses skor. Hans liv kanske var det bästa möjliga från hans förutsättningar. Vi kan aldrig kliva ur oss själva och se hur ett liv ser ut från andra sidan. När man lägger ihop plus och minus.
Farväl Nisse. Det ska bli skönt att någon tar över din tomt. Hoppas det blir någon, som bryr sig om den.
PS. Det finns dom som inte förstår texten om att han var en god medborgare eftersom han inte levde så länge. Det finns den åsikten ute i samhället för förtidspensionärer kostar så mycket. Det vet vi ju. Pengar styr allt. Och om de dör av så desto bättre. Jag tyckte själv att det var det bästa jag kunde göra när jag inte orkade längre utan blev sjukskriven. DS.
PSPS. Jag är själv förtidspensionär och det är förstås en god affär för staten om jag inte heller lever så länge, men det tänker jag göra. DSDS.